singing simpler

Här och nu


Lämna en kommentar

Farväl Rytkönen

image
Här kommer en bok som det tagit ännu längre att läsa ut än den förra.

Livet är kort Rytkönen Lång av Arto Paasilinna lånade jag av ex sambo no. 3 emedan vi fortfarande var sammanboende. Ni som känner mig personligen har säkert bättre koll på hur lång tid som förflutit sen dess än vad jag har (jag och tid 😛 ), men det rör sig om flera år.

Varför tog det då så lång tid? Tyckte jag inte om den? Jo, faktum är att den är så hysteriskt rolig att jag helst vill läsa långa stycken högt för någon annan och i brist på lämpliga sådana personer avstannade läsprocessen. Jag har nog inte hört någon som bekantat sig med Paasilinna och inte fallit pladask för hans dråpliga humor och målande språk. Själv har jag bara läst denna bok av honom men jag kommer garanterat att beta av fler i framtiden. Dock kanske först när lämpligt högläsningsoffer uppenbarat sig i mitt liv. Den här boken handlar i vart fall om den demente Taavetti Rytkönen som härjar runt och ställer till med det ena upptåget värre än det andra. Stackars Seppo Sorjonen, taxichauffören som råkat få Rytkönen i sin bil och känner någon sorts medborgerligt ansvar för dennes väl och ve, har fullt sjå med att hålla efter den minst sagt livlige gubben. Tillsammans med diverse nya och långtida bekantskaper spränger de fram genom det finska landskapet i en historia som jag bara kan sammanfatta med ett enda ord: galen!
🙂

Annonser


Lämna en kommentar

Froh

Jag vill till Tyskland. Jag vill färdas med tåg, äta bretzel mit käse und tomate, tjuvlyssna på mina medpassagerare och försöka räkna ut vad de pratar om. Jag vill leta mig fram på tågstationer och undra om det syns på mig att jag är utböling. Jag vill prata tyska med servicepersonal och lyckas med längre och längre konversationer innan att de ler förlåtande och byter till engelska. Jag vill beställa coctails zu mitnehmen och strosa genom gränder som pulserar av historia under varma sommarkvällar, andlös av vördnad inför stunden. Jag vill cykla genom landsbygden och försöka räkna ut vilka grödor som gror. Köpa kuddar med tysk måttstandard på IKEA. Jag vill omges av lönnar, gröna sommaren lång och gula in i november. Jag vill hjälpa till med att bygga upp West Coast Swing-scenen. Jag vill vara en impuls från att åka till Frankrike och bli ”mademoiselle:ad”. Jag vill hitta mina egna vattenhål.


Lämna en kommentar

Lugna gatan

Händer mycket lite på undertecknads front just nu. Precis som jag vill ha det. Är hemma hos Mamms och dygnen har till stor del följt samma mönster.

Morgon: sova
Förmiddag: sova
Eftermiddag: Kostymdrama från Netflix
Kväll: Träffat någon kompis, vanligtvis J
Småtimmarna: Mera kostymdrama, yoga/meditation på rummet

Jag har kollat på serien Herrskap och tjänstefolk, eller Upstairs/Downstairs som den heter i orginal. Serien är från 2010 och är en fortsättning på orginalserien med samma namn. Love it! Önskar bara att det fanns fler avsnitt än ynka 2 säsonger om 3 respektive 6 avsnitt.

Imorgon blir det roadtrip. Mot fadern! Med lite tur kanske det även blir några bilder, men just nu låter det som det tänker snöa.


Lämna en kommentar

Pillergöra

image

Det slank visst med några små klappar till mig. Med betoning på små… Så klart mormor som varit i farten.
image

Imponerande att ge sig på sånt här piller måste jag säga. Det är knappt att min syn räcker till.
image

Stoppnålar kan jag aldrig få för många av. De har ju en viss tendens att utveckla fötter. 😉 Även måttbandet på bilden i mitten följde med mormors klapp. Finemang, nu gör det inget att jag förlagt pappermåttbandet från IKEA. 🙂

Som flest har vi varit 18 personer här idag, varav 4 barn och en bebis. Plus 4 hundar, 2 katter och 1 marsvin. Vi skulle egentligen ha varit ytterligare 2 personer. Morbror Micke gjorde ju som bekant sorti den 22 oktober. Och (småbrödernas) farfar var för ”trött”, så han stannade kvar på hemmet. När de besökte honom vid middagstid hade han hög feber och andningssvårigheter och fick efter en del bråk (Nej, det räcker inte med en alvedon!) föras till akuten med ambulans. Tur att Vilhelmina har en jourläkare! Nu håller vi tummarna.


1 kommentar

Various Pets Alive & Dead

Någon som minns snöstormen som höll mig kvar ett dygn extra i Tyskland i vårvintras? Då fick jag slut på läsning och köpte den här boken.
image

Various pets alive & dead” av Marina Lewyka.

Nu har jag äntligen läst ut den! Anledningen till att det tagit lång tid är inte att den var dålig, bara att jag inte varit i läsartagen speciell ofta. Inte läst böcker i alla fall. Dessutom är den på brittisk engelska skriven delvis på dialekt och med många ord och uttryck som jag aldrig hört. Så det har varit en liten utmaning att läsa den, men oj vad jag har skrattat!

Boken låter läsaren följa en familj som har sin bakgrund i ett kommunistiskt kollektiv utanför London. Berättelsen växlar både mellan de olika familjememmarnas perspektiv och mellan nutid och tillbakablickar. I dagsläget är kollektivet upplöst sen många åt tillbaka och barnen vuxna. Fri kärlek och linser förändrade inte världen, men alla har präglats av tiden i kollektivet på olika sätt och var karaktär har en tydligt egen röst. Ironiskt och krasst men samtidigt varmt och kärleksfullt. Läs den gärna, för jag vill så gärna dela denna läsupplevelse med någon annan!


Lämna en kommentar

Det som räknas

Har just varit på IKEA och inhandlat årets troligtvis enda julklapp… En mer eller mindre beställd julklapp. 😉

I min familj har vi i år bestämt att vi inte ska köpa några julklappar. Det började med att jag deklarerade att jag inte har råd med några klappar (vilket jag brukar göra varje år, men sen tar någon sorts samvete över och det blir det dyrt ändå) och att jag faktiskt menade fullt allvar i år. Sen har resten av familjen hakat på. Den enda som protesterat är mormor, för hon har säkert byggt på klapphögen sen i januari. Så klart är min klapp till henne. 🙂

En kollega frågade idag om jag trodde jag skulle få många julklappar. Jag svarade ”inga alls” och förklarade att vi tänker kramas och umgås istället. (Detta kommenterade kollegan med ”Oroa er inte barn, det är inte alla vuxna som resonerar så där”… Men det är en annan historia.)

Det känns verkligen skönt att slippa julklapparna. Inte för att jag inte tycker om att ge bort saker, för det gör jag. Men att stressa över hur jag ska få pengarna att räcka till samtidigt som jag skulle vilja ta ner månen till dem jag älskar tycker jag inte om. Dessutom tycker jag att konsumtionshysterin under julen är förkastlig ur många synvinklar, samtidigt som det är jättesvårt att inte dras med. Miljön. Alla barn som känner sig underlägsna för att de inte kan uppvisa samma ”standard” som kompisarna. Alla föräldrar som stressar och mår dåligt över att inte ha råd att ge mer, eller kanske inte ens råd till skinkan. Eller föräldrar som kompenserar sin frånvaro med dyra presenter. Alla som är ensamma. Nä fy, det här vill jag inte ens tänka på.

Jag är i alla fall jätteglad över att få åka hem och göra det som känns viktigt för mig. Umgås med min familj. Det är många många år sen jag tyckte om julen, men i år ser jag faktiskt fram emot den. Det känns stort.